SVENSKS HISTORIA artikel 226
År 1624 24 april Beslutar Gustav den 2:e Adolf, att i Stockholm skall inrättas ett barn och tuktehus. Detta skulle ligga i de gamla klosterbyggnaderna på Riddarholmen. Där skulle vara plats för ett 100-tal barn, vilka skulle lära sig reda ull och väva tyger. Men resultatet blev i stället att det blev en förbrytarskola, varför det blev ett misslyckat arrangemang.
År 1627 23 maj träffades Gustav den 2:e Adolf av en gevärskula (bysselod) i magen. Det skedde under en transport över en flod i 30-åriga krigets tyskland. Det var dock tur att kungen ”med tiden blivit tämligen fet” vilket räddade honom från svårare skador. Axel Oxenstjärna skriver senare i rapporten ”lodet är fastnat uti detta feta”.
SVENSKS HISTORIA artikel 225
1623 23 januari Stockholm rådstugorätt sammanträder. Fallet var om det var mord eller vådaskott, då skeppare Göran Mattson hade haft fest. När stämningen blev hög tar båtsmannen Petter ner en bössa från väggen, ingen misstänker att bössan är laddad. Plötsligt smäller ett skott, Petter träffas och dör inom en timme. Göran som hållit i bössan då skottet gick av skulle nu anklagas för mord, då han borde ha vetat att bössan var laddad. Men då vittnen kunde intyga att ingen osämja varit mellan Göran och Petter, friades Göran.
SVENSKS HISTORIA artikel 224
1613 6 mars Gustav den 2:e Adolf skriver ett kärleksbrev till Ebba Brahe. ”Jag kan inte förneka att mitt hjärtas längtan orsakat att jag så ofta besvärar er och begär få att veta vad jag kan vänta för svar på min senaste begäran eftersom jag nu väl vet att er herr fader varit hos er, därnäst ber jag er kärligen att ni må låta mig veta hur det står till med er, och hur min fru moder för sig mot er. Sist ber jag er kärligen att ni inte skall tro att jag till någon del tar tillbaka mina ord utan blir mitt hjärta allra käraste fränka trogen till min sista stund, eder trogne Gustav Adolf”. Som vi vet blev det inget av med den kärleken.
SVENSKS HISTORIA artikel 223
1612 22 maj Älvsborgs fästning förloras efter lamt försvar till danskarna. För att återfå fästningen tvingades Sverige betala en miljon riksdaler i silver (Älvsborgs lösen). En extra skatt togs ut och samtliga svenskar tvingades betala. Gustav den 2:e Adolf bidrog själv med 32 % och t.ex. en enskild dräng med en riksdaler och fattiga pigan med en halv riksdaler. Återbetalningen skulle ske under fyra år. Först 1619 var betalningen klar och fästningen blev åter svensk.
SVENSKS HISTORIA artikel 222
År 1611 Kalmarkriget 1611-12.
År 1612 27 januari Danska styrkor anfaller fästningen Gullberg i Göteborg. Befälhavaren på fästningen, Mårten Krakaov råkar då bryta ett ben. Hans hustru Eminetia övertar då ledningen av försvaret. Hon var ett kraftfullt fruntimmer, röt och svor som en hel karl, trots detta fick hon svårt att engagera försvararna. Hennes närmaste man knekthövitsmannen låste in sig på dass, där hittade Eminentia honom knuffade ner honom i fjölen. På så sätt, skitig och dan hamnar han utanför muren, där Danskarna gör processen kort med knekten. Efter detta tändes försvarsviljan och fästningen räddades.
SVENSKS HISTORIA artikel 221
År 1611 Gustav den 2:e Adolf 1594-1632 svensk kung 1611-1632 han var son till Karl den 9:e och Kristina av Holstein-Gottorp. se 1604. Gifte sig 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg 1599-1655. De hade dottern Kristina, se 1632. En förutsättning för att Gustav skulle få tillträda som kung 1611 var att han avlade en kungaförsäkran, utformad av Axel Oxenstierna. Kungaförsäkran speglar reaktionen mot faderns regim. Gustav fick förbinda sig att inte börja krig eller sluta fred utan rådets och ständernas samtycke. Inte mindre än 14 nya orter fick stadsrättigheter under Gustavs regeringstid, främst bland dem Göteborg. Han befrämjade även näringslivet genom invandring särskilt av valloner. Härigenom skapades bl.a. en vapenindustri under Louis De Geers ledning. Genomgripande förändringar av arméns organisation gjordes under 1620-talet. Nya regementen tillkom, och regementena förankrades i län eller landskap efter ett mönster som blev bestående in på 1900-talet. Även flottan upprustades kraftigt. Krigsskeppet Vasa, som sjösattes och sjönk 1628, ger uttryck för stormaktsambitionerna. Gustav. ärvde 1611 ett krig mot Danmark, det s.k. Kalmarkriget eftersom danskarna snabbt erövrat Kalmar. De lade även beslag på Älvsborgs och Gullbergs fästningar, varigenom Sverige utestängdes från Västerhavet. Kriget visade att Danmark ännu vid denna tid var militärt överlägset i Norden. Genom freden i Knäred 1613 tvingades Sverige acceptera de danska villkoren. Svårast var att Sverige fick betala en miljon riksdaler för att få tillbaka Älvsborgs fästning. Efter ett krig med Ryssland, slöts en fred i Stolbova 1617 som gav Sverige Ingermanland med Nöteborgs län samt Kexholms län. De svenska försöken att få kontroll också över den ryska ishavshandeln misslyckades dock. Gustav är sannolikt den internationellt mest namnkunnige av Sveriges kungar. Hans regeringstid är en viktig reformperiod i landets historia. Han lade grunden till en stormaktsställning för Sverige, och genom sitt ingripande i trettioåriga kriget blev han av stor europeisk betydelse. I det 30-åriga kriget som kan sägas börja 1618 gjorde Sverige med Gustav den 2:e Adolf stora framgångar. Gustav hade i början av 1632 en maktposition som ingen svensk statsman före eller efter honom haft. Gustav planerade ett "corpus evangelicorum", ett förbund av de protestantiska staterna i Tyskland under svensk ledning. Utvecklingen blev dock annorlunda. Under 1632 sattes en ny kinteserlig här upp av Wallenstein. När de båda härarna möttes den 6 november vid Lützen, stupade Gustav Drygt ett och ett halvt år senare gravsattes Gustav i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
SVENSKS HISTORIA artikel 220
År 1611 25 juni Lämnar kronprins Gustav Adolf Kalmar för att med trupp inta Kristianopel som då var i danskarnas händer. Detta var Gustav Adolfs ”gesällprov” på hans krigiska bana som kommer att sluta med hans död i Lytzen 1632. Segern vid Kristianopel kan inte ses som en merit, danskarna som firat midsommar var bakfulla och tämligen stridsodugliga nergjordes tämligen brutalt. Inte heller kvinnor och barn skonades, varefter skövling och röveri tilltogs och samtliga byggnader brändes. Detta blev en skamfläck på Gustavs bana, vilken han senare försökte blidka genom att senare utfärda förbud mot skövling och röveri under senare krigståg.
SVENSKS HISTORIA artikel 219
År 1610 12 mars. En Polsk arme härjar i Ryssland och belägrar Moskva. Förhandlingar inleds med Karl den 9:e som lovar sända en befriande arme´. Soldaterna under ledning av Jakob de la Gardie marscherar runt Bottenviken och fram till Moskva. Den 12:e marscherar man med pompa och ståt in i Kreml där De La Gardie tas emot av Tsaren, med svärdet vid sitt bälte. Att gå in i Kreml beväpnad var förbjudet, varvid De La Gardie sa; ”nock torde väl Tsaren se det svärd som haver befriat honom”.
År 1611 STORMAKTSTIDEN 1611-1718.
SVENSKS HISTORIA artikel 218
År 1608. 22 februari Karl den 9:e skriver ett brev till sin fogde vid Salbergets silvergruva i Sala. Fångna Polacker har visats sig hotfulla och arbetsovilliga. Kungen skriver; ”så vill vi gärna och vete varföre du erhåller och uppbär lön och besoldning och skall hållas antingen för karl eller kärring som låter skrämma dig av en fånge som är slagen i järn både om fötter och händer fastmera skulle du bäva och frukta en frimodig karl som är både ledig och lös, men du skall veta att om du inte får polackerna att arbeta och slår uppå dem när de ställa sig tredska och motvilliga då skall du sjutusende jävlar säga dem de att ville vi hänga upp dem i en galge och skola två hänga upp den tredje och den som först begynner myteri av dem densamme skall du strax låta hänga upp så att månge andre detta ser”
SVENSKS HISTORIA artikel 217
År 1606 26 april avlider på Örebro slott en katolsk martyr, den unge magistern Petrus Petrosa. Karl den 9:e misstänkte att Petrus var katolik, Men Petrus vägrade erkänna denna förbjudna tro. Då kastades han i tortyrkammaren och trots hiskeliga plågor erkände han inte, slutligen skars hans bröst upp, hjärtat togs ut och stoppades i hans mun. Fångvaktarna lär ha sagt att han då skulle ha utbrustit ”Jesus Maria”, varvid detta togs som ett erkännande. Varvid kungen tog det som ett bevis på att ingen oskyldig kommit till skada.
SVENSKS HISTORIA artikel 216
1605 5 juni Karl den 9:e misstänker att polska spioner vistas i landet. Kungen säger att dessa ”stinga sig in i landet”, ”draga landet igenom tvärt och ändlångs och sprida ut en hop med lögn och driva allehanda skadeliga praktiker”. Vidare att det är ”skälmar från Poland vilka varken ägna sig åt köpÅr enskap eller annat här i landet i utan endast draga in på spinteeri och inblåsa allmogen den ena lögnen efter den andre den ena större än den andre ”. Nu blir det stor jakt på alla utlänningar, vilka släpas inför länsmän, fogdar och kungen.
År 1605 16 september, då Karl den 9:e stred mot en Polsk arme i Estland. Kungen beordrade anfall, de svenske vore svultna men fick ingen mat men väl en tunna vin att stärka sig med. Detta gav till resultat att knektarna blev så fulla att de ramlade av hästarna och fotsoldaterna raglade omkull och blev liggande. Flera dog av undernäring.
SVENSKS HISTORIA artikel 216
År 1604 Karl den 9:e, svensk kung 1604-1611. Även 1599- Karl gifte sig 1579 med Maria av Pfalz och hade med henne bl.a. dottern Katarina. 1592 gifta han sig med Kristina av Holstein-Gottorp de hade barnen Gustav Adolf, Karl Filip och Maria Elisabet. Utom äktenskapet var han far till bl.a. Carl Carlsson Gyllenhielm. Karl är nu formellt kung om än i realiteten från 1599. Karl var synnerligen mångsidig och initiativrik. Särskilt bergsbruket utvecklades starkt i skilda delar av hertigdömet. Han utvecklade svavelbruk i Dylta och andra industrier speciellt glasbruk. Städerna Karlstad och Mariestad var städer han grundade. Karl initierade invandringen av Finnländare som erbjöds mark i främst Värmland och Dalarna, där de kunde med hyggesbränning fick odlingsbar mark, dessa områden som i dag kallas finnskogar. Under Karls hertigdöme besegrade han kung Sigismund i ett slag vid Stångebro 1658. Likaså anstiftade han 1600 Linköpings blodbad, där han lät halshugga de adelsmän som han ansåg stod på Sigismunds sida. När det gällde att formellt efterträda Sigismund, som förklarats avsatt av riksdagen 1599 visade däremot Karl stor återhållsamhet. Riksdagen 1600 hyllade honom visserligen som kung, men först 1603 började han använda kungatitel. Denna bekräftades av riksdagen 1604, men kröningen dröjde till 1607. Karls politik upplevdes som utmanande av danskarna och ledde till Kalmarkrigets utbrott 1611. Detta kom likväl som en överraskning för Karl och förorsakade våldsamma vredesutbrott och slaganfall, som påskyndade hans frånfälle. Karl dör den 30 oktober 1611 och ligger begravd i Strängnäs domkyrka.
SVENSKS HISTORIA artikel 216
Årr 1599 Kalmar i mars, staden intags, slottet belägras av hertig Karl, Senare den 9:e. Slottet ger upp den 16 maj, Johan Sparre, Kristofer Gyllengrip och Lars Roland döms till döden för att ha stått på kung Sigismunds sida.
År 1599 Fredrik den 4:e, Norsk kung 1699-1730
År 1600 20 mars Linköpings blodbad. Riksföreståndaren Karl, senare den 9:e, låter efter en summarisk rättegång där han själv var åklagare döma högättade adelsmän till döden. Anklagelsen var att de dömda svurit trohet till kungen Sigismund. Men då inbördeskrig utbrutit och Sigismund blev slagen av Karl vid Stångebro. De råkade alltså hålla på fel ”häst”. De avrättade vore bl.a.: Erik Stenbock 1538, Gustav Baner'r 1547, Erik Sparre 1550, Sten Baner'r 1546, Ture Nilsson Bjelke 1548.
SVENSKS HISTORIA artikel 215
1År 599 Karl Vasa (Karl den 9:e) 1560-1611, svensk riksföreståndare 1599-1604. därefter kung Karl den 9:e. 1604-11. Han var son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Se 1521. Karl gifte sig 1579 med Maria av Pfalz 1562-89, sedan 1592 med Kristina av Holstein Gottorp 1573-1625. Karl och Maria hade sex barn varav bara ett överlevde, Katarina 1584-1638 gift 1615 med Pfalzgreven Johan Kazimir 1589-1652, hon var mor till Karl den 10:e Gustav se 1654. Karl och Kristina hade barnen: Kristina 1594 död späd. Gustav Adolf 1594-1632, kung 1611. Maria Elisabet1596-1619 gift med hertig Johan av Östergötland. Karl Filip 1601-1622 1620 i hemligt gifte med Elisabet Ribbing och hade med henne dottern Elisabet Gyllenhjälm. Karl hade dessutom ett frillobarn: Karl Karlsson Gyllenhjälm1574-1650. 1560 tilldelades Karl ett hertigdöme omfattande större delen av Södermanland, Närke, Värmland och nordligaste Västergötland, vilket till följd av hans minderårighet förvaltades av Erik XIV. Efter ett framgångsrikt uppror mot halvbrodern Erik den 14:e, 1568 fick Karl platsen i hertigdömets styrelse, detta ledde till upprepade konflikter med broder Johan den 3:e.
SVENSKS HISTORIA artikel 214
År 1597 22 april Astronomen Thycko Brahe lämnar ön Ven i Öresund för att aldrig återkomma. Han var sin tids störste astronom, vilken hyllas än i dag. Han ansågs vara ilsken och grälsjuk och då han gjort sig till ovän med alla på Ven, fann han för gott att ge sig av. Thycko hade i ungdomen duellerat varvid han förlorat nästippen. Han tillverkade då en ny nästipp av guld som han klistrade dit på tippens plats och fick så heta gubben med guldnäsan. Han påstod att vissa astronomiska tecken skulle tyda på dåliga dagar. Därför säger vi än i dag, när vi har en dålig dag, att det är en ”Thyckobrahedag”.
År 1598 7 augusti Georg Stjärnhjälm föds i Vika socken i Dalarna. Han kom efter födseln att heta Georg Olofsson, namnet Stjärnhjälm tog han då han senare blev adlad. Stjärnhjälm kallas den svenska skaldekonstens fader.