Bengt Svensk

År 1448 Jöns Bengtsson, Oxenstierna, född ca 1417, död 1467, ärkebiskop, riksföreståndare; Oxenstierna blev efter examina i Leipzig domprost i Uppsala 1438 eller 1439 och ärkebiskop där 1448. Han gjorde uppror mot kung Karl Knutsson (Bonde) 1457 och var efter dennes flykt till Danzig riksföreståndare tillsammans med Erik Axelsson (Tott), tills Kristian I av Danmark och Norge samma år blev kung även i Sverige. Sedan Oxenstierna under Kristians vistelse i Finland av upplandsbönder tvingats efterskänka en av kungen pålagd skatt 1463 fängslades han och fördes till Köpenhamn. Oxenstiernas kusin linköpingsbiskopen Kettil Karlssons (Vasa) uppror tvang kungen att 1464 frige Oxenstierna, som genom ett nytt uppror tvang den av Kettil återkallade Karl Knutsson att abdikera 1465. Efter Kettils död samma år var Oxenstierna åter riksföreståndare tills han 1466 tvangs att avgå. Han begav sig 1467 till Borgholm, varifrån han tillsammans med en dansk flotta företog ett misslyckat angrepp mot Stockholm några månader före sin död.