SVENSKS HISTORIA artikel 131
År 1163 Magnus Erlingsson ”Härdabred”, Norsk kung 1163-84. Han är Sigurd Haraldssons systerson och son till Erling ”Skacke”, som tar ledningen då Magnus är 5 år, då han blir kung. Strid mellan Erling och Hakon, Hakon såras och dödas. Sigurd Jarl vill ha makten, slåss därför mot Magnus Erlingsson. Men Magnus håller honom stången. 8 år gammal kröns Manus. Danskarna med kung Valdemar den 1:e härjar Norge. Erling ”Skacke”, svarar med att härja Danmark, så blir det fred mellan Norge och Danmark. Erling ”Skacke” blir Jarl i Halland. Öjsten Haraldssons son Öjsten väljs av Birkebeinerna till kung. Men Öjsten och hans män blir slagna av Magnus och Öjsten dödas.
År 1164 Stefan abbot i Alvastra blev Sveriges första ärkebiskop.
År 1164 Svearna kommer med 55 snäckor och anfaller staden Ladoga i Aldeigjoborg.
År 1165 Folke jarl, död 1210, storman. Enligt flera annaler dog Folke i slaget vid Gestilren liksom kung Sverker d.y. Folke är sannolikt identisk med en av den samtida isländske historieskrivaren Snorre Sturlasson nämnd son med detta namn till Sverkers svärfar, den 1202 avlidne jarlen Birger Brosa, se 1170.
SVENSKS HISTORIA artikel 130
År 1161 Hakon ”Hedebrei”, Norsk kung 1161-62. Han var son till Sigurd Haraldsson 1136-55. Hakon är till att börja med Jarl. Hakon och hans män gjordes fredlösa av kung Inge ”Krokrygg”. Så följer ett stort slag mellan Hakon och Inge i Viken. Hakon förlorar och flyr in i landet. Vid en senare strid ute på isen mot Inge och hans här, dödas Inge. Nu blir Hakon kung. Vid en träffning mellan Erling och Hakon, fångas Hakon och såras och dödas.
r 1161 Magnus V Erlingsson, 1156-84, kung av Norge från 1161, son till Erling Skakke och dotterson till Sigurd Jorsalafar. Som femåring valdes M. till kung och blev 1163 (eller 1164) den förste i Norge att krönas med kyrkans medverkan. Fadern, som styrde riket på M:s vägnar, stupade mot birkebeinarna 1179. M. förde sedan kampen vidare till sin död i slaget vid Fimreite i Sogn.
År 1163 Sveriges första ärkebiskop. Under Karl Sverkerssons regeringstid blev munken Stefan från Alvastra kloster ärkebiskop.
r 1161 Magnus V Erlingsson, 1156-84, kung av Norge från 1161, son till Erling Skakke och dotterson till Sigurd Jorsalafar. Som femåring valdes M. till kung och blev 1163 (eller 1164) den förste i Norge att krönas med kyrkans medverkan. Fadern, som styrde riket på M:s vägnar, stupade mot birkebeinarna 1179. M. förde sedan kampen vidare till sin död i slaget vid Fimreite i Sogn.
År 1163 Sveriges första ärkebiskop. Under Karl Sverkerssons regeringstid blev munken Stefan från Alvastra kloster ärkebiskop.
SVENSKS HISTORIA artikel 129
r 1160 Magnus Henriksen tog nu makten i Sveariket 1160-61, sedan han slagit och dödat Erik den helige Jedvardsson. Han var son till Danske kungen Henrik Skatelår. Magnus anfalles av Karl Sverkersson och blir dödad i slaget vid Örebro 1161. Varefter Karl tar makt i hela ”Sverige.
År 1161 Karl Sverkersson blir nu kung i Hela ”Sverige” 1161-1167. Sedan han slagit Magnus Henriksson, i slaget vid Örebro se 1161. Men redan 1156, efter fadern Sverker den gamles, se 1130, död torde han haft makten i Öster- och Västergötland. Karl hade sonen Sverker den yngre Karlsson se 1195. Enligt ryska källor skall han ha härjat i ryssland 1164. Karl hade sitt säte på Visingsö på borgen Näs. 1167 överfölls han där av Knut Eriksson och dödades. Knut övertog nu makten. Karl Sverkersson begravdes i Alvastra kloster och ett minneskapell byggdes i Vreta.
r 1161 Slaget vid Örebro, Karl Sverkersson, besegrat den danske tronkrävaren Magnus Henriksson
SVENSKS HISTORIA artikel 128
År 1157 Valdemar den 1:e ”den store” Dansk kung 1157-82. Son till Knut Lavrad Dansk kung 1096-1131. Han hade dottern Regissa, som var gift med Erik Knutsson av Sverige. Samt sonen Knut den 6:e Dansk kung 1182-1202 och Valdemar den 2:e Seier Dansk kung, 1102-41.
År 1160 Folkungar, benämning på medeltida politisk fraktion, ursprungligen avseende anhängare till Folke jarl, (se 1265 ibland kallade de äkta folkungarna för att skilja dem från den nordiska kungadynastin Folkungaätten. Västgötalagens kungakrönika nämner folkungar som kung Sverker d.y:s banemän i slaget vid Gestilren 1210, och enligt flera svenska annaler stupade många folkungar där. Enligt isländska annaler var det folkungar som var kung Erik Erikssons motståndare 1229. Erikskrönikan kallar dem "folkunga rothe" och uppger också att det var folkungar som blev besegrade av Erik i slaget vid Sparrsätra i Uppland, vilket i en annal dateras till 1247 och nämns som ett nederlag för Upplands bönder. De nämns också i Erikskrönikan som motståndare till Birger jarl resp. Magnus Ladulås 1251 och 1278-80.