SVENSKS HISTORIA artikel 162
År 1387 Margarete Norsk drottning 1387-1412.se ovan. Hon blev godkänd norsk drottning först 1388.
År 1389 Unionstiden 1389-1522.
SVENSKS HISTORIA artikel 161
År 1376 Olof Håkonsson Dansk kung 1376-87, han var född 1370 och efterträdde nu sin morfar Valdemar Atterdag se 1360. Norsk kung 1380-87 då han efterträdde sin far. Han var son till Håkon den 6:te och Margarete se 1355 och 1387. Olof dog, endas 17 år gammal. Han efterträddes då av sin mor i Danmark och Norge, sedan i Sverige 1389.
År 1380 Olav IV Håkonsson), 1380-87, kung av Danmark från 1376 och Norge från 1380, son till Håkan Magnusson och Margareta. Sedan morfadern Valdemar Atterdag hade dött 1375 valdes O. till kung i Danmark, och vid faderns död 1380 ärvde han Norges krona. År 1385 blev han myndig, men av allt att döma skötte modern också därefter regeringen. O. dog plötsligt på Falsterbohus.
SVENSKS HISTORIA artikel 160
SVENSKS HISTORIA artikel 159
År 1362 Håkan Magnusson Svensk kung 1362-64. Norsk kung, 1355-80. Han var son till Magnus Eriksson, se 1319. Samt bror till Erik, se 1357. Han fick makten sedan han låtit fängsla fadern. Förlikades sedan med fadern som blev hans medregent. Han blev 1363 gift med Margareta Valdemarsdotter, dotter till Valdemar den 4:de Atterdag, drottning av Danmark, Norge och Sverige se 1375. De hade sonen Olof Dansk och Norsk kung se 1375. Då han gifte sig med Margareta blev de flesta stormännen drivna i landsflykt. De vände sig då till kung Magnus systerson Albrecht och erbjöd honom kungamakten. Albrecht kommer med en Tysk här till Stockholm 1363, och väljs 1364 till Sveriges konung. Håkan och fadern Magnus har nu bara Västergötland, Värmland och Dal kvar. 1365 försöker Håkan och fadern återta hela riket. De blir slagna på Gata skog, Magnus blir tillfångatagen. Håkan blir kvar i Norge till 1380. Han fortsätter striderna mot Sverige och Albrecht, 1370 når han ända till Stockholm men blir slagen i försöket att befria fadern.
SVENSKS HISTORIA artikel 158
År 1361 29 juli inleder danske kungen Valdemar Atterdag brandskattningen av Visby. Hur det nu gick med allt guld och silver och annat värdefullt som Valdemar tog med på sitt skepp är inte historiskt belagt. Sägnen säger att skeppet förliste under hemfärden, det enda skriftliga beviset för förlisningen är en rimkrönika från 1400-talet som säger; ”sedan han skinnade staden och landet i rot så de fingå därför aldrig bot osägligt silver och guld där han fick gud fogade så att allting förgick”. I dag försöker marinarkeologer och privata dykare hitta platsen för den eventuella förlisningen.
År 1361 29 juli inleder danske kungen Valdemar Atterdag brandskattningen av Visby. Hur det nu gick med allt guld och silver och annat värdefullt som Valdemar tog med på sitt skepp är inte historiskt belagt. Sägnen säger att skeppet förliste under hemfärden, det enda skriftliga beviset för förlisningen är en rimkrönika från 1400-talet som säger; ”sedan han skinnade staden och landet i rot så de fingå därför aldrig bot osägligt silver och guld där han fick gud fogade så att allting förgick”. I dag försöker marinarkeologer och privata dykare hitta platsen för den eventuella förlisningen.