SVENSKS HISTORIA artikel 134

År 1177 Sverre Sigurdsson, f. ca 1150, d. 1202, kung av Norge 1177-1202, föregiven frilloson till Sigurd II Munn. S. kom till Norge från Färöarna 1176 och blev året därpå ledare för upprorsflocken birkebeinarna, som hyllade honom som kung. Efter flera års strider besegrade han 1184 slutgiltigt kung Magnus V Erlingsson i sjöslaget vid Fimreite i Sogn, där Magnus stupade. Segern gjorde dock inte S. till obestridd härskare i landet. Tvärtom måste han under hela sin regering bekämpa upprorsflockar, särskilt Baglerna, som han aldrig helt besegrade. S. var inte enbart i världsliga angelägenheter utan också på kyrkans område en stark förkämpe för en överordnad, centraliserad kungamakt. Då den norska kyrkoledningen häremot ställde påvemaktens anspråk på kyrkligt oberoende av staten, vållade detta en långvarig, bitter konflikt. Därunder bannlystes S. av ärkebiskopen, och 1198 lade påven Norge under interdikt. S., som var mån om sitt eftermäle, ombesörjde själv tillkomsten av sin levnadsteckning, se Sverres saga.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0